OBS! Jobba inte här, menar PÅ ALLVAR!
Jag arbetade som vikarie i 8 månader. Arbetsannonsen var missledande och jag fick nya arbetsuppgifter i processen, som t.ex. att arbeta med pengar.
Alla kollegor var normala förutom en. Men det räckte för att dra ner hela stämningen eftersom hen har omfattande kontroll över hur organisationen fungerar och orimliga krav som perfektionist. Platsledningen litar på och är beroende av hen eftersom perfektionisten har arbetat flera år i enheten. Oftast inte på plats pga corona-rädsla, de låter den problematiska ta över.
Topp ledningen driver hårda besparingar som förklaras som ett beslut från politikerna. Detta sliter de som arbetar inom enheten (personalbrist/tung arbetsbelastning/frånvaro och sjukskrivningar), bidrar till osäkerhet bland personalen och leder till allt sämre service åt medborgarna. Lovord att huset ska renoveras och göras om, medan de snålar på förbrukningsvaror m.m.
Ojämn arbetsfördelning bland personalen med några som alltid är på möte/skypemöte/samverkanmöte och nästan aldrig arbetar med kunderna. Kollegor som sliter och andra som lever la dolce vita. Ny managementmodell införd i organisationen som liknar en top-down pyramidstyrning utan feedback mellan nivåerna. Biblioteket som organisation liknar en industri och det finns mycket tidspress och otillräckliga resurser. Sorteringsautomaten för medierna funkar inte och de vill inte köpa en ny, vilket tar mycket tid och innebär tung arbete för de anställda.
Det finns dock alltid pengar för svågerpolitik. Spelar du padel med den rätta personen då kan du flytta från golvet till staben i en ny position och jobba med flum. New Public Management i samband med hyckleri.
Byggnaden är sliten och ventilationen urdålig, det luktar illa när det är mycket folk i lokalen och en kan knappt arbeta under sommarmånaderna pga värmen.
Du förväntas syssla med en hel del uppgifter som inte ingår i arbetsbeskrivningen, som t.ex. städa,torka allt som kan ha spillats, fylla på maskiner och försäljningsautomater, koka kaffe. Du förväntas städa och torka eftersom städpersonal finns inte alltid på plats, bara få timmar varje dag.
De var väldigt sena med att dela ut munskydd och visir till personalen trots att en jobbar i mitten av en pandemi. Senare blev det en coronaanpassning där alla fick arbeta hemifrån varannan dag i veckan förutom jag som var vikarie. Helt fel ur en smittskyddsperspektiv eftersom jag betjänade kunder under långa perioder av min arbetspass och sen var jag ofta vid andra anställda på kontoret.
De kollegor som representerade facket och sysslade med fack och skyddsfrågor gjorde inte mer än vad deras arbetschefer rekommenderade. Dels för att de visste att de inte kunde göra situationen bättre, dels för att de var självupptagna och dels för att de hade nära kontakter och relationer med ledningen och ville behålla deras privilegier. En av de förklarade skojigt framför alla att som vikarie har jag färre rättigheter och att de kan ha mig jobba hela passet med samma uppgift om det funkar för schemat.
Vikarier och timanställda behandlas som sopor. Många anställda påverkas av stress.
Jag gick in i väggen pga stress och fick fysiska symptom. De klagade även på att jag skulle till läkaren under arbetstiden. Jag fick receptbelagda tabletter för min mage och det var då de fick panik. De berörda ville inte anmäla händelsen som skada, och kallade mig till samtal med en person till. Jag dumförklarades, enligt de var jag ung, okunnig och borde ha frågat om hjälp. Hjälp som aldrig fanns tillgänglig. I slutet kände de sig själva medskyldiga i situationen, och jag fick en bra referens.En referens som jag sannoliktvis kommer att kasta i papperskorgen eftersom jag vill inte erkänna att jag jobbade där.
Har jag lärt mig någonting då är det att man måste vara väldigt försiktig med den arbetsgivare man väljer!
Jag önskar att Joar Blå detoneras och blir en padelanläggning!